Rudolph Welamsson Mackey

Rudolph (Rolof) Welamsson Mackey

Adelsman från Skottland Handelsman Bruksägare.

Bilden visar ruinen efter Börsjö bruk

Född: Sutherland, Skottland (GB) 1) Begravd: 1639-12-22 Börsjö, Risinge, Östergötlands län

Familj med Anna Swensdotter (1570 - 1636)

Vigsel:

Barn: Cort Rolofsson Mackey (1600 - ) Welam Rolofsson Mackey (1605 - ) Isach Rolfsson Mackey (1610 - 1692) Kerstin Rolofsdotter (1610 - ) Segrid Rolofsdotter Mackey (1618 - 1679)

Noteringar Född i Skottland. Ätten Mackey härstammar från klanen Siol Mhorgan (från Sutherland i norra Skottland) vars fader Morgan levde 1325. Under 1500-talet kallade de sig The Mackeys och många utvandrade till kontinenten och till Sverige. De tog värvning i Svenska armen både i slutet av 1500-talet och i början av 1600-talet. I sjätte ledet finns Donald Mackey of Scorie, vilken levde i början av 1600-taleet. Han blev sedemera Sir Donald och erhöll 1628 titeln Lord Reay. Han satte upp ett regemente på 8000 man och anslöt sig med kung Gustav II Adolf 1629 under 30-åriga kriget i Tyskland. 6 kompanier överfördes till Sverige i november 1629 och låg kvar där i garnison till maj 1630. Vid regementet fanns flera officerare av släkten Mackey som medföljde till Sverige, bl a James Mackey och Rudolph Mackey. Det finns olika stavningar på släktnamnet : Mackey, Mackay, Key.

Enligt Leijonhuvud (1901) kom en Rudolf Mackey och en James Mackey förmodligen till Sverige genom det skotska Mackays regemente som sattes upp 1626 och stred under Gustaf II Adolf från och med 1629. Detta stämmer ej överens med de uppgifter i Almqvist (1947) där en krigsman Rolof Welamsson Mackey redan 1625 är bosatt i Östergötland. Att dessa två Mackey som avses är samma peson verkar troligt då båda källorna också omnämner brukspatron Isak Mackey som var son till Rudolf Mackey. I Sverige slog sig Rudolf Mackey ner i Östergötland där han benämndes krigsman Rolof Welamsson Mackey. Ärvde tillsammans med sina svågrar säterierna Börsjö (sedemera Stjärnvik) i Bankekinds härad och Alestad i Kimstad efter svågern Udde Svensson som avled 1622. Arvsdelaran i Alvestad sålde han 1625 till svågern, Knut Svensson (Ödla). I Börsjö hade dock Mackey den största lotten och rustade hemmanen med "Häst och karl". Oturligt nog dog hästen och Mackey fick problem att betala för den och krävdes dessutom på skatten. Det gick så längt att gården 1628 "uppbjöds för oguldna utskylder". I detta läge ingrep svågern Kunt Svensson (Ödla) med nödvändiga medel och fick således pnaträtt i Rudolf Mackeys jord. Förhållandena hade dock utvecklats därhän att fiktionen om frälsejord co frälseägare ej längre kunde uprättas och följden belv att kronan tog över dispositionsrätten för räntan. 1630 förlänades räntan för Börsjö till Anders Svensson då han adlades till Ödla

Rolof var handelsman i Norrköping och ägde en gård vid gamla torget och en åbod, där han skötte sin handel, främst med järn. Han blev 1622 ägare till 3/4 av Börsjö gård, dels genom hustruns arv från brodern Udde Swensson och genom köp. Han byggde upp en hammare vid Börsjö (senare Stjärnvik) och han levereade genom avtal med Louis De Geer stångjärn till Finspångs bruk från år 1630. Han kom så småningom i ekonomiska svårigheter och var tvungen att pantsätta Börsjö till Jöns grytgjutare och Nils Joensson, befallningsman i Norrköping.

I ett kungl. brev från augusti 1635 nämns att " Rolof Welamsson hafwer uthi wår och Cronones Rente Cammar lefwererat för ett halft Cronohemman Boxnääs be:t uthi Finspånga Lähn och Rijsinge sochn belågit tiugu fyra Rikz Dal:MSpecie: altså wehle wij härmedh inrymma och tillägna honom, hans hustru barn och efterkommande arfwingar samma halfwa hemman Boxnääs..."

Börsjö Bruk I Börsjö ström, som den kallades förr, fanns från början tre vattenfall, innan dessa vid kraftstationens anläggande 1913 förvandlades till ett högre fall vid mellersta fallet. Vid det mellersta fallet låg sedan 1543 en mjölkvarn och senare även en såg. Vid det nedre fallet låg en stångjärnshammare och vid det övre sedemera en knipphammare samt en spikhammare.Enligt flera källor, bland annat Brockmans beskrivning från 1760 samt Bergskollegiums privilegiebrev till Carl Du Reitz 1721, så tillskrives majoren Knut Svensson Ödla grundandet av Börsjö Bruk med fyra stångjärnshamrar och sju härdar samt en knipphammare, varav den senare tillika med tre stångjärnshammare tämligen snart blev ödelagda på grund av brist på kol. Kvar blev en stångjärnshammare med två härdar som Udde Knutsson lät reparera och ånyo ta i bruk. Det var år 1640 som Knut Svensson skulle ha uppbyggt bruket enligt dessa källor.Klart är emellertid att det fanns hammare redan tidigare vid ån, vilket framgår av tidigare dokument, bland annat 1627 års dombok där Rolof Wellamsson kärade till sin hammarsmed Per Sten, samt ett avtal mellan Rolof och Louis De Geer om leverans av stångjärn till Finspångs Bruk. Således bör det alltså tillskrivas Rolof Wellamsson Mackey uppbyggandet av de första stångjärnshamrarna vid Börsjö ström, någon gång på 1620-talet. Denne kom dock under ekonomiska svårigheter och var tvungen att pantsätta två hammare. Kanske var det därför Knut Svensson Ödla fick äran av grundandet 1640.Senare blev tydligen även Udde Knutsson Ödla tvungen att pantsätta bruket på 1660-talet då 1673 års dombok omtalar att Abel Becker, som ägde panten, lät uppbjuda Börsjö hammare till försäljning.Clan MacKay Gaelic Name:Motto:Badge:Lands:Origin of Name:Pipe Music: MacAoidhManu Forti (With a strong hand)BulrushRoss and Sutherland, ArgyllGaelic, MacAoidh (Son of fire)Bratach Bhan Chlann Aoidh (The White Banner of MacKay) The name MacKay takes its origins from the gaelic "Macaoidh" or "son of Hugh". The identity of this Hugh is uncertain but the name probably derives from a member of the ancient Celtic royal house, whose branches disputed the throne in the twelfth and thirteenth centuries. The full text for Clan MacKay is available on The Clans & Tartans of Scotland CD Rom.

Död https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0009283_00017#?c=&m=&s=&cv=...

Notes Born in Scotland. The Mackey family originates from the clan Siol Mhorgan (from Sutherland in northern Scotland) whose father Morgan lived in 1325. During the 16th century they called themselves The Mackeys and many emigrated to the continent and to Sweden. They enlisted in the Swedish army both at the end of the 16th century and at the beginning of the 17th century. In the sixth line is Donald Mackey of Scorie, who lived at the beginning of the 17th century. He later became Sir Donald and in 1628 received the title of Lord Reay. He raised a regiment of 8,000 men and joined King Gustav II Adolf in 1629 during the 30 Years' War in Germany. 6 companies were transferred to Sweden in November 1629 and remained there in garrison until May 1630. The regiment included several officers from the Mackey family who accompanied them to Sweden, including James Mackey and Rudolph Mackey. There are different spellings of the family name: Mackey, Mackay, Key.

According to Leijonhuvud (1901), a Rudolf Mackey and a James Mackey probably came to Sweden through the Scottish Mackay's regiment which was set up in 1626 and fought under Gustaf II Adolf from 1629. This does not agree with the information in Almqvist (1947) where a warrior Rolof Welamsson Mackey already resides in Östergötland in 1625. That these two Mackeys that are meant are the same peso seems likely as both sources also mention mill patron Isak Mackey who was the son of Rudolf Mackey. In Sweden, Rudolf Mackey settled in Östergötland, where he was named warman Rolof Welamsson Mackey. Together with his brothers-in-law, he inherited the estates of Börsjö (later Stjärnvik) in Bankekind's county and Alestad in Kimstad from his brother-in-law Udde Svensson, who died in 1622. He sold the share of inheritance in Alvestad in 1625 to his brother-in-law, Knut Svensson (Ödla). In Börsjö, however, Mackey had the biggest draw and equipped the home team with "Hæst och karl". Unfortunately the horse died and Mackey had trouble paying for it and was also required on the tax. It went so far that in 1628 the farm was "offered to ungolden scoundrels". In this situation, the brother-in-law Kunt Svensson (Ödla) intervened with the necessary means and thus obtained a right to Rudolf Mackey's land. However, the situation had developed to such an extent that the fiction of salvage land co salvage owner could no longer be established and the consequence was that the crown took over the right of disposition for the interest. In 1630, the interest for Börsjö was granted to Anders Svensson when he was ennobled to Ödla

Rolof was a merchant in Norrköping and owned a farm by the old square and an Åbod, where he conducted his trade, mainly in iron. In 1622, he became the owner of 3/4 of Börsjö farm, partly through his wife's inheritance from his brother Udde Swensson and through purchase. He built a hammer at Börsjö (later Stjärnvik) and, through an agreement with Louis De Geer, he supplied bar iron to Finspång's mill from the year 1630. He eventually got into financial difficulties and had to pledge Börsjö to Jöns potter and Nils Joensson, commander of Norrköping.

In a royal letter from August 1635 mentions that "Rolof Welamsson hafwer uthi wår and Cronones Rente Cammar lefwererat for a halft Cronohemman Boxnääs be:t uthi Finspånga Lähn and Rijsinge sochn belagit tiugu four Rikz Dal:MSpecie: ie wehle wij heredh house and appropriate him, his wife children and subsequent heirs the same halfwa hemman Boxnääs..."

Börsjö Bruk In Börsjö ström, as it was called before, there were initially three waterfalls, before these were transformed by the construction of the power station in 1913 into a higher fall at the middle fall. At the middle case, since 1543, there was a flour mill and later also a saw. At the lower case was a bar iron hammer and at the upper one was a sledgehammer and a nail hammer. According to several sources, including Brockman's description from 1760 and the Bergskollegium's letter of privilege to Carl Du Reitz in 1721, the founding of Börsjö Bruk with four bar iron hammers is attributed to Major Knut Svensson Ödla and seven hearths and a bundle hammer, the latter of which together with three bar iron hammers were pretty soon destroyed due to lack of coal. What remained was a bar iron hammer with two hearths that Udde Knutsson had repaired and put into use again. It was in the year 1640 that Knut Svensson would have built the mill according to these sources. It is clear, however, that there were already hammers at the river earlier, as can be seen from earlier documents, including the 1627 dombok where Rolof Wellamsson loved his hammersmith Per Sten, as well as a agreement between Rolof and Louis De Geer on the supply of rebar to Finspångs Bruk. Thus, it should be attributed to Rolof Wellamsson Mackey the construction of the first bar iron hammers at Börsjö stream, sometime in the 1620s. However, he ran into financial difficulties and had to pawn two hammers. Perhaps that was why Knut Svensson Ödla received the honor of founding it in 1640. Later, Udde Knutsson Ödla apparently also had to mortgage the mill in the 1660s, as the 1673 dom book mentions that Abel Becker, who owned the mortgage, had Börsjö hammers offered for sale.

Clan MacKay Gaelic Name:Motto:Badge:Lands:Origin of Name:Pipe Music: MacAoidhManu Forti (With a strong hand)BulrushRoss and Sutherland, ArgyllGaelic, MacAoidh (Son of fire)Bratach Bhan Chlann Aoidh (The White Banner of MacKay) The name MacKay takes its origins from the Gaelic "Macaoidh" or "son of Hugh". The identity of this Hugh is uncertain but the name probably derives from a member of the ancient Celtic royal house, whose branches disputed the throne in the twelfth and thirteenth centuries. The full text for Clan MacKay is available on The Clans & Tartans of Scotland CD Rom.

Fiona’s Finding Service
http://fionamsinclair.co.uk/genealogy/Mackay/Swedish.htm

THE SWEDISH MACKAYS, NOW VON KEY

These Mackays settled in Sweden in the time of the 1st Lord Reay, and came thither as members of the Scots regiment which he raised for service under Gustavus Adolphus. "With the regiment were several officers of the name of Mackay", says the Svensk Slaktbok, "who accompanied it to Sweden. Among those coming in with the said regiment were the undernamed James Mackay. and a Rudolph Mackay, whose son Isaac [corrupt form of Iye] became proprietor of an ironwork in Gestrickland and married Anna Lenfstadius in 1647. This family has signed itself Mackay, Mackey, etc., but now calls itself von Key". The family settled in Gothland in the south-east corner of Sweden, and chiefly in the counties of Kalmar and Jonkoping. Our authority for the following account is wholly the Svensk Slaktbok, published in Stockholm by P. A. Norstedt, 1901.

References

1. https://www.familytreedna.com/groups/mackay-dna-project/about
   1. This man? Arfwed Månsson Persson, b. 1629 and d. 1697 Sweden I-FTB36128
2. THE BOOK OF MACKAY BY ANGUS MACKAY, M.A. (St. Andrews University) Minister at Westerdale, Caithness EDINBURGH : NORMAN MACLEOD, -25 GEORGE IV. BRIDGE CANADA : EDWARD MACKAY, ST. PETER'S MANSE, MADOC, ONT. M DCCCC VI. VIII. THE SWEDISH MACKAYS, NOW VON KEY. Page 343. < Archive.Org >