Knight Peder Fleming

How are you related to Knight Peder Fleming?

Connect to the World Family Tree to find out

Share your family tree and photos with the people you know and love

  • Build your family tree online
  • Share photos and videos
  • Smart Matching™ technology
  • Free!

Knight Peder Fleming

Swedish: Riddare Peder Fleming, Finnish: Ritari Peder Fleming
Birthdate:
Birthplace: Denmark
Death: 1406 (71-81)
Stockholm, Sweden
Place of Burial: Stockholm, Sweden
Immediate Family:

Son of Klas Fleming, Speculative ! and N. N.
Husband of Kristina
Father of Knight Klas Pedersson Fleming; Jöns Pedersson Fleming; Ridder Herman Pedersen Fleming, til Knudstrup and Magnus Pedersson Fleming

Occupation: Riddare i Danmark, ritari, ridder, tiedot 1366-1406, s. 1330 noin, "kommen af Pomern" tuli Tanskan kautta, Uradel, Ritari, Pommerissa Barthin vouti
Managed by: Reijo Mitro Savola, Geni Curator
Last Updated:

About Knight Peder Fleming

Riddare. Danmark och Sverige. Fleming-släktens äldste med full visshet kände stamfader.

Ritari. Tanska ja Ruotsi. Fleming-suvun vanhin varmuudella tunnettu kantaisä.

Knight. Denmark and Sweden. The oldest ancestor of the Fleming family known with certainty.


OBS! Peder Flemings far kan möjligen ha varit fogde Klas Fleming i Barth i Pommern, men denna person kan vara också en annan släkting än en far.

HUOM! Peder Flemingin isä voi mahdollisesti olla ollut vouti Klas Fleming Barthissa Pommerissa, mutta tämä henkilö voi olla myös toinen sukulainen kuin isä.

NOTE! Peder Flemings father can probably have been Vogt Klas Fleming in Barth in Pommern, but this person can also be other relative than father.

Referens - Viite - Reference:

Svenska riddarhusets CD - Ruotsin ritarihuoneen CD - Swedish House of Nobility's CD:

En Claus Fleming, som namnes mellan åren 1331–1354, och som var fogde i Barth i Pommern, kan möjligen hava varit fader till släktens äldste med full visshet kände stamfader, riddaren Peder Fleming, och i så fall farfader till lagmannen Klas Fleming. I en gammal släktbok i Rålambska samlingen i kungliga biblioteket säges nämligen denne vara »kommen af Pomern».


Peder Fleming född ca 1330 i Danmark, Riddare, död efter 1406. Han gav 12.5.1424 hundra mark till klostret för att genom evig mässa ge sina föräldrar, hustrun samt bröderna Magnus och Johans frid i själen. Han är den den äldsta med säkerhet kända representanten för släkten Fleming, Han var riddare, och nämns första pången i Norge 1366, då han konfiskerade tillsammans med Åbo slotts orädda försvarare Narve Ingevaldson, för kung Haakon, ett handelsfartyg från Lyckeck i Marstrands hamn. Han begravdes i Gråmunkeklostret (Riddarholmskyrkan) i Stockholm. (Carpelan s.354, Ramsay s.116, Anrep s.821)? Enligt Carpelan (Finsk biografisk handbok, L-Ö, s 606) inkom han till Sverige med konung Erik av Pommern vars "frände" han skall ha varit, och var antagligen född i konungens hemland.

Urgammal frälsesläkt. Introducerad 1625. Utdöd 1825-01-20. Ätten har utgrenat sig i friherrliga ätterna Fleming af Lais och Fleming af Liebelitz. Två medlemmar (tab 8 och tab 10) upphöjdes 1569 och 1561 i friherrligt stånd, men deras ättegrenar utdogo före riddarhusets instiftande. Släkten är troligtvis varå namnet antyder av flamskt (flandriskt) ursprung, men kan även hava kommit från landskapet Fläming i Brandenburg. Den påstådda härstamningen från Flaminierna i Rom måste förvisas till sagans område. Namnet förekommer förutom i Danmark och Sverige samtidigt i Skottland, Pommern, Polen m fl länder, och bars av sins emellan ej besläktade familjer, förande olika vapen. En Claus Fleming, som namnes mellan åren 1331–1354, och som var fogde i Barth i Pommern, kan möjligen hava varit fader till släktens äldste med full visshet kände stamfader, riddaren Peder Fleming, och i så fall farfader till lagmannen Klas Fleming. I en gammal släktbok i Rålambska samlingen i kungliga biblioteket säges nämligen denne vara »kommen af Pomern ».

Peder Fleming. Riddare. Omtalas i handlingar i Danmark 1366. Inkom till Sverige med konung Erik av Pommern. Levde ännu 1406. Ligger jämte sin fru begraven i Gråbrödraklostret (Riddarholmskyrkan) i Stockholm. Gift med Christina. Deras son Klaus Fleming gav 1424-05-12 hundra mark till klostret lör upprätthållandet av en evig mässa för sina föräldrars, sin. egen och sin hustrus samt sina bröders, Magnus och Jens, själar.

Peder Fleming mainitaan Tanskassa 1366. Tuli Erik Pommerilaisen seurueessa Ruotsiin ja eli vielä vuonna 1413. Haudattu Riddarholmin kirkkoon Tuhkolmassa. (Carpelan s.354, Ramsay s.116). Mahdollisesti sukua Erik Pommerilaiselle.

Fleming-suku, Ruotsi-Suomen mainehikkaimpia ylimyssukuja, lienee, samoin kuin eräät toisetkin F.-nimiset suvut, joita keskiajalla tavataan m.m. Tanskassa, Puolassa, ja Skotlannissa, alkujaan ollut lähtöisin Flanderista (keskisaks. fleming = flaamilainen) tai mahdollisesti Brandenburgisssa sijaitsevasta Flämingin maakunnasta. Pohjoismaihin se kenties on, kuten eräs vanha sukutarina väittääkin, tullut lähinnä Pommerista, missä samanlaista vaakunaa käyttävän F.-suvun jäseniä, m.m. linnanvouti Klaus F., mainitaan 1300-luvun puolivälissä. Suvun vanhin varmuudella tunnettu kantaisä, ritari Pietari F. mainitaan ensimmäisen kerran Norjassa 1366, jolloin hän yhdessä Turun linnan urheana puolustajana tunnetun Narve Ingevaldinpojan kanssa Haakon-kuninkaan puolesta takavarikoi lyypekkiläisiä kauppalaivoja Marstrandin satamassa. Myöhemmin hän siirtyi Ruotsiin, missä lienee ollut elossa vielä 1406. Pietari F:in pojista kenties vanhin, ritari Jöns F. oli 1380-luvun alussa kihlakunnantuomarina Uplannissa, tuli sitten valtaneuvoston jäseneksi ja Tukholman voudiksi ja kuoli 1395. Sam.v. lopetettiin Margareetan ja Albrekt Mecklenburgilaisen puoluelaisten kesken vallinnut sotatila n.s. Lindholmin välirauhansopimuksella ja sen takaajina esiintyivät muiden ylimysten ohessa myöskin Jöns F. veljet Herman ja Klaus F. Ensinmainittu Herman, josta myöhemmin tuli Eerk XIII:n hovimestari, siirtyi Tanskan, missä hänestä polveutuva sukuhaara sammui 1500-luvun keskivaiheilla; toisesta veljestä Klaus F, valtaneuvos ja laamanni ja hänestä tuli suomalaisen F.-suvun kantaisä. Sitä perustusta, minkä Klaus F. oli luonut sukunsa vaikutusvallalle Suomessa, lujittivat hänen poikansa ja pojanpoikansa solmimalla avioliittosuhteita vanhoihin kotimaisiin valtasukuihin ja hankkimalla itselleen maatiloja etupäässä Lounais-Suomesta. Niinpä vaakunamies Henrik Klaunpoika F. vaimojensa perintönä sai haltuunsa m.m. Uudenkirkon pitäjässä sijaitsevan Arvassalon Vanhankartanon, Kaskisten kartanon Mynämäeltä sekä Halikossa sijaitsevan Viurilan, kun taas hänen veljensä, vaakunamies Maunu Klaunpoika F. peri appensa, valtaneuvos Niilo Hermanninpoika Kurjen (n.s. vanhempaa Kurki-sukua) Askaisissa omistaman Louhisaaren kartanon. Henrik Klaunpoika F:in pojista Juhana F. Uudenkirkon Tuorlahden herra, 1480-luvulla toimi Vehmaan kihlakunnan tuomarina ja oli myöhemmin ehdolla Pohjois-Suomen laamanniksi; Viipurin linnanvoudin Eregisle Djäknin tyttären kanssa solmimansa avioliiton kautta hän liitti maatiloihinsa m.m. Pernajan Tjusterbyn, joka sittemmin hänen tyttärensä perintönä joutui Wildeman-suvulle, kun taas Ram-suku samalla tavalla peri Tuorlahden. Juhana F:in poika Pietari F., Maarian Friskalan herra, oli vaimonsa perintönä saanut maatiloja myöskin Ruotsista, minne hänen leskensä ja lapsensa sittemmin kokonaan siirtyivätkin. Huomattavampi kuin Juhana F. oli Henrik Klaunpojan toinen poika Jaakkima F. Toimittuaan ainakin v:sta 1476 Vehmaan kihlakunnan tuomarina hän n. 1488 tuli valtaneuvoston jäseneksi ja 1491 Turun linnan voudiksi. Seuraavien vuosien asiakirjoissa hänen nimensä esiintyy niiden neuvottelujen yhteydessä, joita Suomen johtomiehet yhä uhkaavammaksi kasvavan venäläisvaaran johdosta pitivät milloin Turussa, milloin Viipurissa ja häntä käytettiin myös niissä keskusteluissa, joita pidettiin itärajalla venäläisten kanssa syksyllä 1492 ja talvella 1493. Kun sota kaikesta huolimatta syttyi kesällä 1495, oli hän yhdessä valtaneuvos ja laamanni Klaus Henrikinpoika Hornin kanssa johtamassa niitä joukkoja, jotka oli asetettu puolustamaan Kymijoelle rakennettuja murroksia, mutta jo vuoden vaihteessa hän kuoli. Hänen laajat maatilansa, joista huomattavimmat olivat Paraisten Kuittia, Mynämäen Lepistö, hänen Uudenkirkon Arvassaloon rakentamansa asumakartano Sundholm sekä hänen vaimonsa perintötila Syrjä Siuntiossa, perivät hänen poikansa, Satakunnan tuomari Jaakkima F. (kuol. ennen v:ta 1534) ja valtaneuvokset Eerik ja Ivar F. Heidän sisarensa Valborg F. oli Naantalin luostarin abbedissana 1526-31 ja oli elossa vielä 1541, jolloin hän asui veljensä Eerikin luona Syrjässä. Eerik F:in poika, marski Klaus F. tuli Juhana III:n kruunajaisissa 1569 Viikin vapaaherraksi, mutta hänen sukuhaaransa sammui jo 1599, jolloin Kaarle herttua Turun linnan antautumisen jälkeen mestautti känen poikansa Juhana F:in.

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Fleming_nr_4

http://runeberg.org/frfinl/0123.html

http://en.wikipedia.org/wiki/Fleming_of_Louhisaari

FLEMING, svensk-finsk adlig ätt, troligtvis - som namnet antyder - af flamskt (flandriskt) ursprung. Dess äldste med säkerhet kände svenske stamfader var riddaren Peder Flemming, som omtalas i handlingar mellan åren 1366 och 1406.

Källa: http://runeberg.org/nfbh/0309.html

Släkten FLEMING härstammar möjligen från Pommern, där en Claus Fleming nämns som fogde i Barth 1331-54 och då är försedd med samma vapen som den senare svenska ätten. Han var sannolikt far till riddaren Peder Fleming, som från Danmark inkom till Sverige under Konung Erik av Pommerns tid, levde ännu 1406 och ligger begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

Källa: http://www.riddarhuset.se/jsp/index.jsp?id=553&state=2&postId=153


SDHK-nr: 8977

Utfärdat: 13661022, Lübeck

Innehåll:Rådet i Lübeck underrättar kung Håkan om de klagomål som deras medborgare Verner Kosfeld, Verner Huning och Everhard Paal anfört inför dem över att hövitsmannen herr Narve på Bohus, herr Peter Fleming, Axel Kettilsson och deras medhjälpare 24/7 1366 i Marstrand tagit gods ur ett skepp på väg från Ålborg till Bergen, nämligen mjöl och öl för de 2 förstnämnda borgarna till ett värde av 100 mark penningar och för Everhard öl till ett värde av 15 mark. De ber kungen föranstalta hos sina nämnda vasaller att borgarna helt och hållet snabbt återfår sina varor.

Rådet i Lübeck beseglar.


Han är den den äldsta med säkerhet kända representanten för släkten Fleming, Han var riddare, och nämns första gången i Norge 1366, då han konfiskerade tillsammans med Åbo slotts orädda försvarare Narve Ingevaldson, för kung Haakon, ett handelsfartyg från Lyckeck i Marstrands hamn. Han begravdes i Gråmunkeklostret (Riddarholmskyrkan) i Stockholm (Carpelan s.354, Ramsay s.116, Anrep s.821)? Hans son Klaus Fleming gav 12.5.1424 hundra mark till klostret för upprätthållandet av en evig mässa för sina föräldrars, sin egen och sin hustrus samt sina bröders, Magnus och Jens, själar (Riddarhusets stamtavlor av G Elgenstiernas). Enligt Carpelan (Finsk biografisk handbok, L-Ö, s 606) kom han till Sverige med konung Erik av Pommern vars "frände" han skall ha varit, och var antagligen född i konungens hemland.



Ifølge slægtebogs-angivelser, der vel gengiver gamle slægt-traditioner, er disse Flemming'er oprindelig komne af en grevelig stamme i Italien og kommet til Danmark med Kong Erik af Pommern; den første var denne Konges Hofmester Hr. Herman Flemming. Sikkert er, at slægten var her i Danmark alt i det 14. årh. og mulig endnu før, hvis man dertil vil regne de to riddere og høvedsmænd henholdsvis på Næsbyhoved og Nyborg Herman Jura og Nicolaus Jura, der levede 1330—77 og førte et ganske lignende våben.

1366 bispelig lensmand på Huseby i Aker og ridder, nævnes 1395 i forliget på Lindholm og 1396 i forliget i Nykøbing, beseglede 1396 tilligemed Herman Flemming til vitterlighed med fru Gese Olufsdatter Bjørn, levede endnu 1406. Hr. Peder Flemming: en Ridder af dette Navn og hans Frue Gese [!] vare Medlemmer af St. Knuds Gildet i Kalundborg.

Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2005]., DAA 1892:145.

Det Svenska Riddarhuset Stamtavlor, Gustaf Elgenstierna, Adliga ätten FLEMING, nr 4, TAB 1.

Danmarks Adels Aarbog, rettelse/tilføjelse, (red.), (Dansk Adelsforening), [1884 - 2008]., DAA 1911:567.

Danmarks Adels Aarbog, rettelse/tilføjelse, (red.), (Dansk Adelsforening), [1884 - 2008]., DAA 1901:551.

Urgammal frälsesläkt. Introducerad 1625. Utdöd 1825-01-20. Ätten har utgrenat sig i friherrliga ätterna Fleming af Lais och Fleming af Liebelitz. Två medlemmar (tab 8 och tab 10) upphöjdes 1569 och 1561 i friherrligt stånd, men deras ättegrenar utdogo före riddarhusets instiftande. Släkten är troligtvis varå namnet antyder av flamskt (flandriskt) ursprung, men kan även hava kommit från landskapet Fläming i Brandenburg. Den påstådda härstamningen från Flaminierna i Rom måste förvisas till sagans område. Namnet förekommer förutom i Danmark och Sverige samtidigt i Skottland, Pommern, Polen m fl länder, och bars av sins emellan ej besläktade familjer, förande olika vapen. En Claus Fleming, som namnes mellan åren 1331–1354, och som var fogde i Barth i Pommern, kan möjligen hava varit fader till släktens äldste med full visshet kände stamfader, riddaren Peder Fleming, och i så fall farfader till lagmannen Klas Fleming. I en gammal släktbok i Rålambska samlingen i kungliga biblioteket säges nämligen denne vara »kommen af Pomern ».


2092

Peter Fleming till rådet i Reval med förord åt brevvisaren Torgils Magnusson att uppbära arvet efter sin moster Lucia Andersdotter, som avlidit i Reval och vars närmaste arvinge han bevisligen var.

Original på papper, med lämningar av utställarens signet, i Revals stadsarkiv, här avtryckt från LEC. Urkdb. VIII n:o 805, där brevet hänförs till ovan angivna tid på grund av att handstilen är densamma som i flera av Otto Pogwisch under åren 1433 och 1434 utställda skrivelser. Raseborg 1 maj (senast 1434).

Wenlegha helso tilforena met Gudh. Withen, ærwærdugha herra borghamestare och radhmen i Ræffla, thet mik haffver thenna brefførare Tørghils Magnusson, myns nadhugha herra konungsens skattabonde, beræth, thet hans modher syster, som heeth Luci Andresa dotter, ær ther dødh bliffven i idhrom stadh, Gudh henna sjæl nadhe, och han ær henne rætta ærffvinge, epther thy som hans bewiisningh wthvisar. Hwarfor bidher jak idher, thet i wæl gøren for Gudhs scul oc for myns herra konungsens skul och for myna bøn skul, thet i waren honom beholpelighe, hwar som han ær rætter wthinnan. Hwilkit jak vil gerna forskylla moth idher i enne swadanna liiknilse eller i enne større. Hermet befeller jak idher Ghudh. Hwat idher ær ljwfft, thet gør jak gerna. Scriptum Rasaborgh ipso die apostolorum Philippi et Jacobi. Hec Petrus Flæmingh. Adress: Providis ac circumspectis wiris, consulibus et proconsulibus civitatis Revaliensis, hec littera presentetur.



Ritari tiedot 1366-1406, s. Tanska, k. noin 1413 Tukholma, Ruotsi. FLEMING. Uradel från Danmark, dit den enligt obestyrkt uppgift skulle inkornsnit från Italien, Namnet anger dock aft såväl denna nordiska släkt, som andra mod samma narnn leda sitt första ursprung från Flandern. I Pommern nämnes mellan 1331 och 1354 såsom fogde på Barth, Claus Fleming, som kan hafva varit fader till nedanstående Peder, och således farfader till lagmannen i Finland, Klas Fleming, om hvilken det i en gammal släktbok heter att han "var kommen a Pommern".Introducerad på svenska riddarhusct 1625 under n:r 4 bland adelsmän. Tvänne grenar erhöllo 1569 friherrlig värdighet, men utgingo hvardera redan under 1500-talet. Introducerade friherrliga ätten n:r 39, Fleming till Lais, utgick 1786. Afvenså äro bägge grefliga ätterna Fleming, n:r 26 och n:r 132, utdöda. Numera fortlefver endast, friherrliga ätten n:r I7, Fleming, bosatt i Sverige. En gren af denna friherrliga ätt blef 1818 immatrikulerad i Finland, men utgick på svärdssidan 1851. (Ramsay, s.116) Luultavasti Clas Flemingin (voutina Barthissa 1331-1354) poika. Ritari, mainitaan Tanskassa 1366. Tuli Erik Pommerilaisen mukana Ruotsiin, eli vielä 1413. Haudattu Harmaaveljesten luostariin (Riddarholmskyrkan) Tukholmassa.(Carpelan s.354, Ramsay s.116; DAA 1892 s 145 ). Vanhemmat taulusta 365 Claus Fleming, s. noin 1290 ja -.