Eric Michelsson Elfving

Drakabackenin tilan isäntä 1548—1575 Forsbyssä

Olof Eriksson Drake. Söner: Jöns och troligen även Per som 1565 köpte ett hemman i Ytterjeppo, senare kallat Draka.

Drakabacka hemman i Forsby har sedan 1830-talet hemmansnumret 1. Före 1830 hörde Forsby till kyrkobyn och då var hemmansnumret 3. Före 1607 ingick kyrkobyns hemman i Lepo by som var en del av Pedersöre medeltida storsocken.

1606 skattade Drakabacka hemman för 1 mantal. Samma år anges hemmanets storlek enligt de gamla normerna till 18 1/2 spannland odlad jord. 5 kor fanns på hemmanet. 1696 reducerades hemmanets storlek till 7/12 mantal emedan 5/12 mantal skrevs under kyrkoherdebolet.

Hemmansnamnet Drakabacka nämns första gången i mantalslängden 1708. En bonde, Olof (Eriksson) Draka fanns dock omnämnd redan 1563 och 1565 i tiondelängden. Hemmanets läge, i närheten av Mickelsbacka och Bro hemman, tyder även på att det redan på 1500-talet var fråga om samma hemman T. A. Karsten förmodar, i sin namnundersökning i "Svensk Bygd i Österbotten" från år 1923, att namnet syftar på den urgamla, i Österbotten levande folktron på "drakajömor". Namnet Draka, Drake har troligen i detta fall ursprungligen varit ett knekt- eller köpmansnamn. 1590 uppräknas bland "Landzköpmän" bl.a. Jöns Drake i Lapu by. Hemmansnamnet Draka finns även i Ytterjeppo och det kan ha sitt ursprung, eller åtminstone ett samband med Draka, eller Drakabacka i Forsby. 1619 fanns i Ytterjeppo en bonde Matts Drake, även omnämnd som Matts Persson, son till Per Olofsson som 1565 köpte hemmanet i Ytterjeppo .(NT 1644-08-06). Denne kan möjligen vara son till Olof Eriksson Drake på Drakabacka i Forsby. Drake är tydligen ett släktnamn som kan ha kommit från hemmanet i Forsby till Ytterjeppo genom Per Olofsson.

De äldsta uppgifter som finns i skattelängderna om Drakabacka hemman är från 1548.

1548—1696 gick hemmanet odelat i arv från far till son i fem släktled. Den sista ägaren till hemmanet i denna släkt var kapellanen i Nykarleby Gustaf Neostadius, son till riksdagsmannen och rådmannen i Nykarleby, Marcus Andersson. Efter stora ofreden 1713 ägdes det till 7/12 mantal förminskade hemmanet av länsman Lorentz Nordman, och från 1748 av Fredric Carl Basilier, gift med Nordmans dotter. Sedan delades hemmanet i två och senare tre hemman med nya bönder som inflyttade från Kronoby och Pedersöre.

Lähteet:

Rudolf Olson 1926

Olson, Jarl Rudolf Eugen (f. 17/2 1926 på Sigfrids i Socklot i Nykarleby landskommun). Byggmästare från Vasa Tekniska skola 1948, kommunbyggmästare i Esbo 1950—58. Samtidigt bedrev O. studier vid Hermods och fick 1957 sin byggnadsingenjörsexamen vid Stockholms Högre Tekniska Läroverk. Köpingsingenjör i Grankulla 1958—67, kommuningenjör i Korsholm 1967—89. Återvände till Nykarleby efter pensioneringen.

Hemmansnamnen i Kyrkoby och Forsby.Av magister Hugo Lagström.

http://www.nykarlebyvyer.nu/sidor/texter/prosa/olsonr/hemkyfo/draka...