Algot Brynjolfsson Stallare

Algot Brynjolfsson

Algot Brynjulfsen Lejon was born in Sweden. He married Kristina Tolvesdtr Sweden, daughter of Tolve Petersen. He married Margareta Ulfsdtr Lejon Sweden, daughter of Ulf Carlsen. He died after 1330. ( he was mentioned as already dead in a document 16 dec. 1302).

Kristina Tolvesdtr Sweden was born in Sweden. She married Algot Brynjulfsen Lejon, son of Brynjulf Bengtsen Lejon Gotland and Ingegerd Svantepolksdtr Sweden. She married Harald Stengavel Brynjulfsen Lejon Sweden, son of Brynjulf Bengtsen Lejon Gotland
and Ingegerd Svantepolksdtr Sweden. She died after 1330 in Sweden.

Knut Algotsen IX Lejon Folkunge was born before 1330 in Sweden. He married Ingegerd Magnusdtr ? circa 1350. He married Marta Ulfsdtr Sweden, daughter of Ridder Ulf Gudmarsen Ulvåsa and den hellige Birgitta Birgersdtr Finnstad, in 1355 at Sweden. He lived between 1356 and 1375 at Norway.

Marta Ulfsdtr Sweden was born circa 1319 at Sweden. She married Sigvid Knutson Ribbing circa 1345. She married Knut Algotsen IX Lejon Folkunge, son of Algot Brynjulfsen Lejon and Kristina Tolvesdtr Sweden, in 1355 at Sweden. She died before 1375 at Norway.

Margareta Ulfsdtr Lejon Sweden married Gudmar Magnussen Hjorthofud. She married Algot Brynjulfsen Lejon, son of Brynjulf Bengtsen Lejon Gotland and Ingegerd Svantepolksdtr Sweden. She was born before 1280 at Sweden. She died at Vest Gøtland, Sweden. She av Finnstad ætt.(She is built of ancestry.)

Gudmar Magnussen Hjorthofud married Margareta Ulfsdtr Lejon Sweden, daughter of Ulf Carlsen. He was born before 1280 at Gøtland vestre, Sweden. He died at Gøtland vestre, Sweden.

links

• http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=5658
• http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=5659
• http://sv.wikipedia.org/wiki/Algot_Brynolfsson
• http://wadbring.com/historia/sidor/algot.htm

  ---

SDHK-nr: 1010

{geni:occupation} Lagman i Västergötland

{geni:about_me} http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=5658

http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=5659

http://sv.wikipedia.org/wiki/Algot_Brynolfsson

http://wadbring.com/historia/sidor/algot.htm

Hans vapen visar en fyrbladig ros.

Källa: www.theutenberg.se/pdf/Tornetaggen.pdf

Algot Brynjulfsen Lejon was born at Sweden. He married Kristina Tolvesdtr Sweden, daughter of Tolve Petersen. He married Margareta Ulfsdtr Lejon Sweden, daughter of Ulf Carlsen. He died after 1330. ( he was mentioned as already dead in a document 16 dec. 1302).

Kristina Tolvesdtr Sweden was born at Sweden. She married Algot Brynjulfsen Lejon, son of Brynjulf Bengtsen Lejon Gotland and Ingegerd Svantepolksdtr Sweden. She married Harald Stengavel Brynjulfsen Lejon Sweden, son of Brynjulf Bengtsen Lejon Gotland
and Ingegerd Svantepolksdtr Sweden. She died after 1330 at Sweden.

Knut Algotsen IX Lejon Folkunge was born before 1330 at Sweden. He married Ingegerd Magnusdtr ? circa 1350. He married Marta Ulfsdtr Sweden, daughter of Ridder Ulf Gudmarsen Ulvåsa and den hellige Birgitta Birgersdtr Finnstad, in1355 at Sweden. He lived between 1356 and 1375 at Norway.

Marta Ulfsdtr Sweden was born circa 1319 at Sweden. She married Sigvid Knutson Ribbing circa 1345. She married Knut Algotsen IX Lejon Folkunge, son of Algot Brynjulfsen Lejon and Kristina Tolvesdtr Sweden, in 1355 at Sweden. She died before 1375 at Norway.

Gudmar Magnussen Hjorthofud married Margareta Ulfsdtr Lejon Sweden, daughter of Ulf Carlsen. He was born before
1280 at Gøtland vestre, Sweden. He died at Gøtland vestre, Sweden.

Lagman Algot III Brynjulfsson (Gripshuvud)

Blev ca 73 år.

Far: Brynjulf (Brynolf) Bengtsson (Bengt Hafridssons ätt) (1310 - 1315)

Mor: Ingegärd Svantepolksdotter (Skarsholmsätten) (- 1322)

Född: beräknat 1228

Död: mellan 1298 och 1302

--------------------------------------------------------------------------------

Familj med Margareta (Petersdotter) Näf (1240 - 1274)

Barn:

Rörik Algotsson (Gripshuvud) (1279 - )

Magnus (Algotsson) Griphuvud (- 1309)

Bengt (Algotsson) Lejon (Algotssönernas ätt) (- 1360)

Algot Brynolfsson (III) var lagman i Västergötland mellan åren 1270 till 1288. Han föddes ca 1228 som son till Brynolf Stallare och Margareta Persdotter.

Algot var en stor godsägare och framgångsrik lagman.

Vid mötet i Kungahälla år 1276 blev han, enligt Magnus Lagabötes saga, av kung Magnus Ladulås insatt i en skiljedomsnämnd som skulle döma mellan Magnus och hans bror kung Valdemar Birgersson. Familjen var redan vid den tiden en av de mest framgångsrika och inflytelserika familjerna i Sverige.

Lagman Algot tillhörde den inre kretsen kring Magnus Ladulås, men både han och sönerna kom att hamna i verkligt stor onåd i efterdyningarna till det berömda klosterrovet i Vreta år 1288 - se nedan, omnämnt i Skänninge-annalerna.

Algot fängslades, men släpptes ur fängelset 1289. Dock tvingades han avsäga sig sitt lagmansämbete. Makan Margareta omnämndes som död 1274 medan Algot dog på 1290-talet.

Algot (III) och Margareta fick många söner:

--------------------------------------------------------------------------------

Noteringar

Den mest ryktbara släktgrupperingen väster om Vättern kallas Algotssönerna. De förfogade under 1200-talet över betydande jordegendomar inte bara i Västergötland utan också i Östergötland och Närke. Benämningen syftar på att stormannakretsens centralfigur var Algot Brynolfsson, kallad Algot III, för att skilja honom från andra medlemmar i ätten.

Algot blev lagman omkring 1270 och han ingick som en av kung Magnus representanter i den skiljedomsnämnd som 1276 skulle döma mellan honom och exkung Valdemar.

Slapp ut ur fängelse 1289 (efter klosterrovet i Vreta).

(Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)

Han hade många söner, av vilka man med säkerhet känner namnen på sex:

Brynolf (biskop i Skara, se Brynolf Algotsson), Karl, Peter, Bengt, Rörik och Folke.

Fick även sonen Hertig Bengt Algotsson (Lejon).

---

"Algotssønnene" er en senere betegnelse på en stormannslekt fran Västergötland.

Slektens eldste sikkert kjente person er Algot Brynolfsson. En av hans sønner, biskop Brynolf, tilbrakte en del av sin barndom på Hästhalla i Skallmeja sogn i Skånings herred.

Algot var en stor godseier. Blandt de donasjoner sønnen Brynolf ga var en del antagelig fedrenearv, som Fjällåkra i Broddetorps sogn (Gudhems herred) og Läckö og Levene (eller Kjelvene). Algot selv ga Slädene i Slädene sogn som skadeerstatning og en kvern i Uvered, begge i Kållands herred, videre Åreberg (antagelig i Kyrkefalla, Kåkinds herrred) og Tengene i Viste herred. Ved et annet tilfelle ga han Appuna i Göstrings herred i Östergötland.

Han var lagmann i Västergötland fra omkring 1270. Ved møtet i Kungshäll i 1276 ble han innsatt av kong Magnus Ladulås i en skiftedomsnevnd som skulle dømme mellom Magnus og hans bror, kong Valdemar.

Algot og hans syv (muligens åtte) sønner var på 1270- og 1280-tallet blandt rikets ledende menn.I 1288 mistet de imidlertid sine posisjoner som følge av et bruderov, kjent gjennom Ericus Olais krønike (etter Skänningeanalene) og en svensk ballade fra middelalderen. En av sønnene, Folke Algotsson, bortførte da Ingrid, datter til riksrådet Svantepolk Knutsson, til Norge. På grunn av dette brudd mot loven om kvinnefred ble Algot fengslet en tid og tvunget til å nedlegge sitt lagmannsembete. Sønnen Rørik ble også fengslet. Tre andre brødre - Peter, som hadde vært kongens kansler, Karl og Bengt - fulgte Folke til Norge og ble der vel mottatt av Norges konge. Karl ble grepet og avrettetnår han kom tilbake til Sverige i 1289.

Han omtales som død i en handling datert 16.12.1302.

---

Sonen till Brynjulf Bengtsson var nämnd 1322-33 ägde jord i Bråbo o. Hammarkinds hder (Ög.) (ÄSF I, 117).

Enligt vissa källor son till Brynjulf Bengtsson och Ingegärd Svantepolksdotter, enligt andra son till Brynolf Stallare och Margareta Persdotter.

Algot Brynjulfsen Gripshovid married Margrete Petersdtr, daughter of Lagmann Peter Nef Eskildsen and Hafrid

Sigtryggsdtr. He was born in 1228. He died after 1270 at vester Gøtland, Sweden.

Till samma sociala skikt som Björn näf hörde riddaren, riksrådet och lagmannen i Närke Nils Björnsson (d omkr 1329), som också förde färlavapnet och även företer anknytning till Västergötland genom sitt äktenskap med en sondottertill den bekante västgötalagmannen Algot Brynjolfsson. Det synes därför troligt, att han var son till Björn näf. Ärkebiskop Olof Björnsson (d 1332), som i litteraturen länge uppgetts ha varit Björn näfs son, förde inte färlavapnet och företer inte heller i övrigt någon anknytning till honom eller andra personer med samma vapen.

Lagmann i Vestergötland.

Lagman i Västergötland. nämnd 1260-1298.
ev son till Brynjolf Stallare, son till lagman Algot i Vg, son
till lagman Sigtrygg i Vg, son till lagman Algot i Vg, son till
Karle i Edsvära.

54156. Lagmann Algot Brynjolfsson GRIPSHUVUD(2317) was born about 1228.(2318) He was a Lagmann about 1270 in Vestergotland.(2319) Ved møtet i Kungshall 1276 innsattes han av Magnus i en skiftedomsnevnd som skulle dømme mellom Magnus og Valdemar. He died on 16 Dec 1312. (2320) Han var stor jordeier, bodde som barn paÌŠ Hasthalla i Skalnesje Sogn i SkaÌŠne Herred. Hans make bortgir i sitt testamente sin manns gaÌŠrd "Moraby" ved MaÌŠrby i Gudheim Herred, til Gudheim kloster. He was married to Margaretha PEDERSDTR.

http://digitalarkivet.uib.no/cgi-win/WebDebatt.exe?slag=lis
tinnlegg&debatt=brukar&temanr=10830&sok=&startnr=&antall=&s praak=

• BIRTH: ABT 1245
• DEATH: 1332

?Algotssønnene? er en senere betegnelse på en stormannslekt fran Västergötland.
Slektens eldste sikkert kjente person er Algot Brynolfsson. En av hans sønner, biskop Brynolf,
tilbrakte en del av sin barndom på Hästhalla i Skallmeja sogn i Skånings herred.
Algot var en stor godseier. Blandt de donasjoner sønnen Brynolf ga var en del antagelig
fedrenearv, som Fjällåkra i Broddetorps sogn (Gudhems herred) og Läckö og Levene (eller
Kjelvene). Algot selv ga Slädene i Slädene sogn som skadeerstatning og en kvern i Uvered,
begge i Kållands herred, videre Åreberg (antagelig i Kyrkefalla, Kåkinds herrred) og Tengene
i Viste herred. Ved et annet tilfelle ga han Appuna i Göstrings herred i Östergötland.

Han var lagmann i Västergötland fra omkring 1270. Ved møtet i Kungshäll i 1276 ble han
innsatt av kong Magnus Ladulås i en skiftedomsnevnd som skulle dømme mellom Magnus og
hans bror, kong Valdemar.
Algot og hans syv (muligens åtte) sønner var på 1270- og 1280-tallet blandt rikets ledende
menn.I 1288 mistet de imidlertid sine posisjoner som følge av et bruderov, kjent gjennom Ericus
Olais krønike (etter Skänningeanalene) og en svensk ballade fra middelalderen. En av
sønnene, Folke Algotsson, bortførte da Ingrid, datter til riksrådet Svantepolk Knutsson, til
Norge. På grunn av dette brudd mot loven om kvinnefred ble Algot fengslet en tid og tvunget
til å nedlegge sitt lagmannsembete. Sønnen Rørik ble også fengslet. Tre andre brødre - Peter,
som hadde vært kongens kansler, Karl og Bengt - fulgte Folke til Norge og ble der vel mottatt
av Norges konge. Karl ble grepet og avrettet når han kom tilbake til Sverige i 1289.
Balladen om ?Hr. Mortens klosterrov? ble muligens nedskrevet omkring 1400, men dette er
noe usikkert da den kun er kjent via en avskrift av adelsmannen Albert Mus omkring
1553-55.
Under leseårene 1988-89 arbeidet klasse 5b i Vreta kloster skole med middelalderen
og Vasatiden. Fra dette arbeide er bl.a. følgende publisert på deres hjemmeside:
I balladen beretter et øyenvitne at søster Ingrid ble bortrøvet fra Vreta kloster ?på
ljusan dag?. Det trodde ingen kunne hende.
?Jag var ögonvittne till gripandet i matsalen [refektorium på latin; alla rum i klostret har
latinske navn]. Man måste vara absolut tyst i matsalen, men någon läser alltid för oss när vi
äter. För det mesta är det abbedissan som läser högt för noviser och invigda systrar.
I dag var det abbedissan själv som läste. Jag satt vid ena änden av ett långbord. Vid
min sida satt syster Ingrid. Hon satt nära dörren. Efter en stund hörde man en manlig röst från
klostergården. En nunna tittad på abbedissan som fortsatte läsa som om ingenting hade hänt.
Hon var så inne i boken Carta Caritatis att hon inte hörde rösten från porten.
Cecilia kände igen rösten. Det var bara syster Ingrid som uppfattade vad som hade
skett. Han sprang fram och tog Ingrid i armen sprang iväg medan Ingrid stretande emot. Allt
blev tyst och vi fortsatte att äta och abbedissan att läsa. Ingen kunde ana vad som hade
hänt. Så slutade abbedissan att läsa och alla systrar och noviser glömde bort att man inte får
prata i matsalen. - "Folke, Folke", hörde vi abbedissan upprepa för sig själv. Sedan fortsatte
hela vår måltid under tystnad.
På eftermiddagen så kallades alla in i kapitelsalen, där abbedissan intog sin plats.
Hon berättade att Ingrid blivit bortrövad från klostret av en man som hette Folke Algotsson.
Folke Algotsson hade länge gärna velat gifta sig med Ingrid, men Ingrids far hade satt henne i
klostret i Vreta i 3 år . Hon var inte lycklig i klostret.?
Den mest betydelsesfulle av Algonts sønner var biskop Brynolf av Skara. Etter at Ingrid ble
bortrøvet, ble han tvunget til å avgi en lojalitetsforklaring til kongen. Han ble født på
1240-tallet og var biskop av Skara fra 1278 til sin død i 1317. Brynolf gjorde store innsatser for
liturgien, kirkeretten og den økonomiske forvaltningen i sitt stift. Gjennom sine fire ?rimofficier?
[eldre litturgiske sanger] ble han Sveriges første kjente latinske skald. Han inngikk i rådet
under Magnus Ladulås og i formynderstyret til kong Birger Magnusson. Ved 1400-tallets slutt
ble Brynolf saligforklart og hans reliker skrinlagt. Han feires på dagen for skrinleggelsen
(translasjonen) den 16 august.
Ifølge vitner ved Brynolfs kanoniseringsprosess skal biskopen ha vært av ?Folkungasläkt?.
Opplysningen støttes av at hertug Bengt, bror til kong Magnus, kaller Brynolf sin ?blodsfrände?
i et av sine gavebrev. Om det menes Algot eller hans hustru fremgår ikke.
Algot skriver seg i 1290 som ?fordom lagman i Västergötland?,; han har altså mistet sitt
embete.
Han omtales som død i en handling datert 16.12.1302.

Lagman i Västergøtland, nämnd 1260-1298. Ev. son till Brynjolf Stallare, son till lagman
Algot i Vg, son till lagman Sigtrygg i Vg, son till lagman Algot i
Vg, son till Karle i Edsvära.

Algot Brynjolfsson (Algotssönerna)

Hans vapen visar en fyrbladig ros.

Algot Brynolfsson, född cirka 1228, död någon gång under åren 1298–1302, var lagman i Västergötland. Algot räknas som stamfar till Algotssönernas ätt. Sigillvapen: först ros i fyrstyckad sköld, senare ett stort A..
Barn: Folke Algotsson, Brynolf Algotsson, Magnus Algotsson, Peter Algotsson
Barnbarn: Knut Folkesson
Barnbarnsbarn: Birgitta Knutsdotter

Till samma sociala skikt som Björn näf hörde riddaren, riksrådet och lagmannen i Närke Nils Björnsson (d omkr 1329), som också förde färlavapnet och även företer anknytning till Västergötland genom sitt äktenskap med en sondotter till den bekante västgötalagmannen Algot Brynjolfsson. Det synes därför troligt, att han var son till Björn näf.
Ärkebiskop Olof Björnsson (d 1332), som i litteraturen länge uppgetts ha varit Björn näfs son, förde inte färlavapnet och företer inte heller i övrigt någon anknytning till honom eller andra personer med samma vapen.

Lagmannen Algot Brynolfsson hade, antagligen i sitt enda kända äktenskap med Margareta Petersdotter (trol lejon) - lagmannen Peter Näfs (lejon) dotter - sönerna Brynolf, Magnus, Karl, Folke, Bengt, Peter, Rörik och Nils. Det är sonen Brynolf som 1278 väljs till biskop av Skara stift och det är denne Brynolf Algots- son som kung Magnus Birgerssons (Ladulås) bror hertig Bengt Birgersson i ett brev 1277 (DS 621) benämner sin consanguineus, d v s sin blodsfrände. Även de här förekommande namnen Bengt, Magnus och Folke tyder på släktsamband med Folkungaätten. Magnus Minnesköld på Bjälbo var ju son till Bengt Snivels och sonson till Folke den tjocke och hans danska hustru kungadottern Ingegerd Knutsdotter (kung Knut den heliges dotter). De bevisade blodsbanden mellan biskop Brynolf Algotsson och hertig Bengt Birgersson tyder tämligen entydigt på att Västergötlands lejon-förande lagman Peter Näf var en avkomling av den västgöt- ske lagmannen Eskil Magnusson (lejon), en av Magnus Minneskölds (trol lejon) på Bjälbo äldre söner, för att inte säga den äldste. Lagman Peter Näf skall alltså ha varit biskop Brynolf Algotssons morfar.

Referenser:

• http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=5658
• http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=5659
• http://sv.wikipedia.org/wiki/Algot_Brynolfsson
• https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=14612
• http://wadbring.com/historia/sidor/algot.htm
• http://www.theutenberg.se/pdf/Tornetaggen.pdf

  ---

SDHK-nr: 1010

Utfärdat: 12770000 Innehåll: Bengt, svenske kungens bror, tillkännager att han till Brynolf, västgötalagmannen Algots son, och dennes arvingar överlåtit två gårdar, kallade Lagmanstorp, i Longs socken (Barne härad) med åkrar, skogar, kvarnen ”bardhætorp” (Bålltorp, Sätuna socken, Gudhems härad?) och all annan lös och fast egendom, givit densamme och hans arvingar full rätt att efter eget skön avyttra nämnda gods med tillägor och frånhänt sig och sina arvingar varje möjlighet att någonsin återkräva dessa.

Utfärdaren och hans bröder beseglar.

Lagman Algot III Brynjulfsson (Gripshuvud)

Blev ca 73 år.

Far: Brynjulf (Brynolf) Bengtsson (Bengt Hafridssons ätt) (1310 - 1315)

Mor: Ingegärd Svantepolksdotter (Skarsholmsätten) (- 1322)

Född: beräknat 1228

Död: mellan 1298 och 1302

Familj med Margareta (Petersdotter) Näf (1240 - 1274)

Barn:

Rörik Algotsson (Gripshuvud) (1279 - )

Magnus (Algotsson) Griphuvud (- 1309)

Bengt (Algotsson) Lejon (Algotssönernas ätt) (- 1360)

Algot Brynolfsson (III) var lagman i Västergötland mellan åren 1270 till 1288. Han föddes ca 1228 som son till Brynolf Stallare och Margareta Persdotter.

Algot var en stor godsägare och framgångsrik lagman.

Vid mötet i Kungahälla år 1276 blev han, enligt Magnus Lagabötes saga, av kung Magnus Ladulås insatt i en skiljedomsnämnd som skulle döma mellan Magnus och hans bror kung Valdemar Birgersson. Familjen var redan vid den tiden en av de mest framgångsrika och inflytelserika familjerna i Sverige.

Lagman Algot tillhörde den inre kretsen kring Magnus Ladulås, men både han och sönerna kom att hamna i verkligt stor onåd i efterdyningarna till det berömda klosterrovet i Vreta år 1288 - se nedan, omnämnt i Skänninge-annalerna.

Algot fängslades, men släpptes ur fängelset 1289. Dock tvingades han avsäga sig sitt lagmansämbete. Makan Margareta omnämndes som död 1274 medan Algot dog på 1290-talet.

Algot (III) och Margareta fick många söner:

--------------------------------------------------------------------------------

Algot Brynolfsson Stallare

Noteringar

Den mest ryktbara släktgrupperingen väster om Vättern kallas Algotssönerna. De förfogade under 1200-talet över betydande jordegendomar inte bara i Västergötland utan också i Östergötland och Närke. Benämningen syftar på att stormannakretsens centralfigur var Algot Brynolfsson, kallad Algot III, för att skilja honom från andra medlemmar i ätten.

Algot blev lagman omkring 1270 och han ingick som en av kung Magnus representanter i den skiljedomsnämnd som 1276 skulle döma mellan honom och exkung Valdemar.

Slapp ut ur fängelse 1289 (efter klosterrovet i Vreta).

(Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)

Han hade många söner, av vilka man med säkerhet känner namnen på sex:

Brynolf (biskop i Skara, se Brynolf Algotsson), Karl, Peter, Bengt, Rörik och Folke.

Fick även sonen Hertig Bengt Algotsson (Lejon).

---

"Algotssønnene" er en senere betegnelse på en stormannslekt fran Västergötland.

Slektens eldste sikkert kjente person er Algot Brynolfsson. En av hans sønner, biskop Brynolf, tilbrakte en del av sin barndom på Hästhalla i Skallmeja sogn i Skånings herred.

Algot var en stor godseier. Blandt de donasjoner sønnen Brynolf ga var en del antagelig fedrenearv, som Fjällåkra i Broddetorps sogn (Gudhems herred) og Läckö og Levene (eller Kjelvene). Algot selv ga Slädene i Slädene sogn som skadeerstatning og en kvern i Uvered, begge i Kållands herred, videre Åreberg (antagelig i Kyrkefalla, Kåkinds herrred) og Tengene i Viste herred. Ved et annet tilfelle ga han Appuna i Göstrings herred i Östergötland.

Han var lagmann i Västergötland fra omkring 1270. Ved møtet i Kungshäll i 1276 ble han innsatt av kong Magnus Ladulås i en skiftedomsnevnd som skulle dømme mellom Magnus og hans bror, kong Valdemar.

Algot og hans syv (muligens åtte) sønner var på 1270- og 1280-tallet blandt rikets ledende menn.I 1288 mistet de imidlertid sine posisjoner som følge av et bruderov, kjent gjennom Ericus Olais krønike (etter Skänningeanalene) og en svensk ballade fra middelalderen. En av sønnene, Folke Algotsson, bortførte da Ingrid, datter til riksrådet Svantepolk Knutsson, til Norge. På grunn av dette brudd mot loven om kvinnefred ble Algot fengslet en tid og tvunget til å nedlegge sitt lagmannsembete. Sønnen Rørik ble også fengslet. Tre andre brødre - Peter, som hadde vært kongens kansler, Karl og Bengt - fulgte Folke til Norge og ble der vel mottatt av Norges konge. Karl ble grepet og avrettet når han kom tilbake til Sverige i 1289.

Han omtales som død i en handling datert 16.12.1302.

---

Sonen till Brynjulf Bengtsson var nämnd 1322-33 ägde jord i Bråbo o. Hammarkinds hder (Ög.) (ÄSF I, 117).

Enligt vissa källor son till Brynjulf Bengtsson och Ingegärd Svantepolksdotter, enligt andra son till Brynolf Stallare och Margareta Persdotter.

Algot Brynjulfsen Gripshovid married Margrete Petersdtr, daughter of Lagmann Peter Nef Eskildsen and Hafrid

Sigtryggsdtr. He was born in 1228. He died after 1270 at vester Gøtland, Sweden.

Till samma sociala skikt som Björn näf hörde riddaren, riksrådet och lagmannen i Närke Nils Björnsson (d omkr 1329), som också förde färlavapnet och även företer anknytning till Västergötland genom sitt äktenskap med en sondotter till den bekante västgötalagmannen Algot Brynjolfsson. Det synes därför troligt, att han var son till Björn näf. Ärkebiskop Olof Björnsson (d 1332), som i litteraturen länge uppgetts ha varit Björn näfs son, förde inte färlavapnet och företer inte heller i övrigt någon anknytning till honom eller andra personer med samma vapen.