Aage Ingvarsen Baad

Notater

kendt 1354. Død ca. 1375. Ägare ab Bergsjöholm i Skåne. Kunglig fogde i Skåne.

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I21581&tree=2

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%A4rsj%C3%B6holms_slott

http://genealogics.org/getperson.php?personID=I00520514&tree=LEO

---

Född före 1308. Riddare och gälkare Han var en av Valdemar Atterdags högst betrodda män och gälkare, det vill säga kungens ställföreträdare i Skåne. Aage Ingvarsen Baad sägs 1308 ha innehaft sex hemman i Hanaskog och rätten till Hanaholms gods i Kviinge socken. Egendomen ärvdes av hans son Peder Aagesen, som sålde den till Peder Munk, med vilken hans mor ingått nytt äktenskap. Den medeltida borgen Hanaholm, varav nu återstår blott en ruinhög, låg på en ö i Helge å ett stycke öster om det nuvarande Hanaskogs slott. Han innehade jord i Herrestads, Göinge och Torna härader i Skåne samt Holbo och Stevns härader på Själland. Bland de kalkmålade vapensköldar som blottades vid en restaurering av Ystads Gråbrödrakloster 1967 finns en sköld med en röd båt på vitt fält (eller möjligen blått). Över skölden står INGWAR + AKÆZ + B vilket innebär att detta är Aages fars, Ingvar Aagesen Baads, vapensköld. Till höger finns en antydan till en liknande vapensköld. I klosterkyrkans vapenfris har de olika vapensköldarna grupperats på ett sätt som tyder på att medlemmar i samma familj hållits samman. Det kan exempelvis vara bröder eller far och son. Man skulle därför kunna anta att den fragmentariska skölden tillhört Ingvars son, det vill säga Aage Ingvarsen Baad. Å andra sidan kan den naturligtvis även ha tillhört Ingvars bror eller någon annan nära släkting. Med hänsyn till vapensköldarnas utformning och texttypsnitt är de utförda under perioden 1320- 1360. Det är belagt att klostret byggdes till och sedan återinvigdes av Olof, som 1323-1346 var biskop av Reval. Man kan anta att vapenfrisen i klostret tillkom senast i samband med ombyggnaden och vapensköldarna kan därför dateras till perioden 1320-1346. Baads vapensköld har bildat förlaga till Båth-släktens nutida emblem. År 1365 sålde ärkedjäknen Josef Nilsson i Lund en vattenkvarn "Hersätemölla" i Bjäresjö till sin släkting Aage Ingvarsen. Året efter köpte Aage Ingvarsen Berghusaholm, som Bergsjöholm hette tidigare, av änkan Margarete Nielsdatter. Gårdens namn indikerar att den då låg på en holme i en sjö. Efter Aages död övertog hans änka Anne Gerhardsdatter Berghusaholm och gifte på 1380-talet om sig med väpnaren Peder Munk, som då uppgav egendomen som sin sätesgård. Levde från 1366 på Bergsjöholm, Bjäresjö (M). Efter Aages död 1376 skulle det dröja till 1387 innan arvet efter honom skiftades. Enligt tillkännagivande från ärkebiskop Magnus i Lund blev Svarte Skåning fullmäktigad som ombud för Peder Aagesen och hans syster, medan Peder Munk företrädde sin hustru Anna, dvs Aages änka. Död 1376.

www.skanskabatar.se

---

Aky Inguarun (Aage Ingvarsen) Född före 1308, Hanaholm, Hanaskog Död mellan 1376 och 1387, Bergsjöholm, Bjäresjö

Riddare och Gälkare

Kopplingar till andra personer: gift med Anna Gerhardsdotter Snakenborg (1325-1414)

• ********************

Levnadsbeskrivning Född före 1308.

Riddare och gälkare.

Han var en av Valdemar Atterdags högst betrodda män och gälkare, det vill säga kungens ställföreträdare i Skåne.

Aage Ingvarsen Baad sägs 1308 ha innehaft sex hemman i Hanaskog och rätten till Hanaholms gods i Kviinge socken. Egendomen ärvdes av hans son Peder Aagesen, som sålde den till Peder Munk, med vilken hans mor ingått nytt äktenskap.

Den medeltida borgen Hanaholm, varav nu återstår blott en ruinhög, låg på en ö i Helge å ett stycke öster om det nuvarande Hanaskogs slott.

Han innehade jord i Herrestads, Göinge och Torna härader i Skåne samt Holbo och Stevns härader på Själland.

Bland de kalkmålade vapensköldar som blottades vid en restaurering av Ystads Gråbrödrakloster 1967 finns en sköld med en röd båt på vitt fält (eller möjligen blått). Över skölden står INGWAR + AKÆZ + B vilket innebär att detta är Aages fars, Ingvar Aagesen Baads, vapensköld. Till höger finns en antydan till en liknande vapensköld. I klosterkyrkans vapenfris har de olika vapensköldarna grupperats på ett sätt som tyder på att medlemmar i samma familj hållits samman. Det kan exempelvis vara bröder eller far och son. Man skulle därför kunna anta att den fragmentariska skölden tillhört Ingvars son, det vill säga Aage Ingvarsen Baad. Å andra sidan kan den naturligtvis även ha tillhört Ingvars bror eller någon annan nära släkting.

Med hänsyn till vapensköldarnas utformning och texttypsnitt är de utförda under perioden 1320- 1360. Det är belagt att klostret byggdes till och sedan återinvigdes av Olof, som 1323-1346 var biskop av Reval (Reval = Tallinn, Estlands huvudstad). Man kan anta att vapenfrisen i klostret tillkom senast i samband med ombyggnaden och vapensköldarna kan därför dateras till perioden 1320-1346. Baads vapensköld har bildat förlaga till Båth-släktens nutida emblem.

År 1365 sålde ärkedjäknen Josef Nilsson i Lund en vattenkvarn "Hersätemölla" i Bjäresjö till sin släkting Aage Ingvarsen. Året efter köpte Aage Ingvarsen Berghusaholm, som Bergsjöholm hette tidigare, av änkan Margarete Nielsdatter. Gårdens namn indikerar att den då låg på en holme i en sjö. Efter Aages död övertog hans änka Anne Gerhardsdatter Berghusaholm och gifte på 1380-talet om sig med väpnaren Peder Munk, som då uppgav egendomen som sin sätesgård. Levde från 1366 på Bergsjöholm, Bjäresjö (M).

Efter Aages död 1376 skulle det dröja till 1387 innan arvet efter honom skiftades. Enligt tillkännagivande från ärkebiskop Magnus i Lund blev Svarte Skåning fullmäktigad som ombud för Peder Aagesen och hans syster, medan Peder Munk företrädde sin hustru Anna, dvs Aages änka.

Död 1376.

Den danske arkivarien Anders Thiset (1850-1917) har också intresserat sig för Båt-släkterna och deras vapen. Hans verk Danmarks adels Aarböger behandlar fem danska ätter med namnet Baad – vilka alla är utdöda. I anslutning till dessa nämner han följande personer i Skåne, som förde en liknande båt i vapnet: "herr Peder Aagesen, som lefde i Skåne 1397 och herr Mogens Baad, som 1421 var landsdomare i Skåne. Peder Aagesen var son af Aage Ingvarsen till Biersjöholm, som lefde 1366, men ej 1387. Hans änka Anna äktade sedan herr Peder Munk. En dotter Juliana Aagesdotter lefde 1414."/ Ur "Fakta och sägner om Båtsläktens historia" : http://www.skanskebatar.se/historik_om_batslakten/fakta_och_sagner.php

Förnamn Åke Aage Efternamn Ingvarsson (båt) Ingvarsen Baad Födelsedatum före 1354 före 1308 Dödsdatum före 1377 1376

---

Notater

kendt 1354. Død ca. 1375. Ägare ab Bergsjöholm i Skåne. Kunglig fogde i Skåne.

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I21581&tree=2

https://sv.wikipedia.org/wiki/Bj%C3%A4rsj%C3%B6holms_slott

http://genealogics.org/getperson.php?personID=I00520514&tree=LEO

---

Född före 1308. Riddare och gälkare Han var en av Valdemar Atterdags högst betrodda män och gälkare, det vill säga kungens ställföreträdare i Skåne. Aage Ingvarsen Baad sägs 1308 ha innehaft sex hemman i Hanaskog och rätten till Hanaholms gods i Kviinge socken. Egendomen ärvdes av hans son Peder Aagesen, som sålde den till Peder Munk, med vilken hans mor ingått nytt äktenskap. Den medeltida borgen Hanaholm, varav nu återstår blott en ruinhög, låg på en ö i Helge å ett stycke öster om det nuvarande Hanaskogs slott. Han innehade jord i Herrestads, Göinge och Torna härader i Skåne samt Holbo och Stevns härader på Själland. Bland de kalkmålade vapensköldar som blottades vid en restaurering av Ystads Gråbrödrakloster 1967 finns en sköld med en röd båt på vitt fält (eller möjligen blått). Över skölden står INGWAR + AKÆZ + B vilket innebär att detta är Aages fars, Ingvar Aagesen Baads, vapensköld. Till höger finns en antydan till en liknande vapensköld. I klosterkyrkans vapenfris har de olika vapensköldarna grupperats på ett sätt som tyder på att medlemmar i samma familj hållits samman. Det kan exempelvis vara bröder eller far och son. Man skulle därför kunna anta att den fragmentariska skölden tillhört Ingvars son, det vill säga Aage Ingvarsen Baad. Å andra sidan kan den naturligtvis även ha tillhört Ingvars bror eller någon annan nära släkting. Med hänsyn till vapensköldarnas utformning och texttypsnitt är de utförda under perioden 1320- 1360. Det är belagt att klostret byggdes till och sedan återinvigdes av Olof, som 1323-1346 var biskop av Reval. Man kan anta att vapenfrisen i klostret tillkom senast i samband med ombyggnaden och vapensköldarna kan därför dateras till perioden 1320-1346. Baads vapensköld har bildat förlaga till Båth-släktens nutida emblem. År 1365 sålde ärkedjäknen Josef Nilsson i Lund en vattenkvarn "Hersätemölla" i Bjäresjö till sin släkting Aage Ingvarsen. Året efter köpte Aage Ingvarsen Berghusaholm, som Bergsjöholm hette tidigare, av änkan Margarete Nielsdatter. Gårdens namn indikerar att den då låg på en holme i en sjö. Efter Aages död övertog hans änka Anne Gerhardsdatter Berghusaholm och gifte på 1380-talet om sig med väpnaren Peder Munk, som då uppgav egendomen som sin sätesgård. Levde från 1366 på Bergsjöholm, Bjäresjö (M). Efter Aages död 1376 skulle det dröja till 1387 innan arvet efter honom skiftades. Enligt tillkännagivande från ärkebiskop Magnus i Lund blev Svarte Skåning fullmäktigad som ombud för Peder Aagesen och hans syster, medan Peder Munk företrädde sin hustru Anna, dvs Aages änka. Död 1376.

www.skanskabatar.se